Du tar min aura..

Du tar min aura
Lägger den i
Dina magiska
Spanska händer
Ger den kraft
Igen att andas
För när romanser
På avstånd
Krampaktigt
Äger min närvaro
Ger mig andnöd
Är du stilla där
Och befriar
Ger mig det
Lugn som livet
Kräver
Ger mig
Mitt ljus tillbaks.

Världen tynger..

Världen tynger
I hans stålkonturer
En man av kaliber
Sträng distans
Rannsakar fotspår
I osynliga öknar
En förgången tid
Är aldrig onödig
Han är myten
I vårt Shangri- La
Där det ekar
Bakom vidbrända
Prinsessors ögonlock
Jag blir till stoft
Ofrivilligt
Hans spegelbild.

Ett skogsrå..

Håll i din åtrå
Flytta inte
Markören för snabbt
Vi måste hitta
Årstiderna inom oss själva
Innan vi knyter knutar
Oförmögna att hitta slut
I en allé av gamla sorger
Lyfter jag armarna mot skyn
Får perspektiv
På vår kärlekskirurgi
Vi får aldrig se bakåt
Blicken måste alltid vara fram
Stadig och rak
Är jag vacker och trång
Ett skogsrå

Syster..Vän..

syster
jag håller fast vid dig
som ett barn
vid sin snuttefilt
jag behöver dina
stora ord om livet
jag behöver
dina rådjursbruna ögon
i nacken
som ett plåster
mot allt som kan ske
i en tid
då människor
ger vika för det rätta
står jag upp för
vår eviga vänskap
eldig som stabil
dina sorger
är alltid mina
våndorna likaså
vår vänskap
bär samma styrka
som husen i Aten
så när du frågar
vad det finns
att hålla fast vid
säger jag Oss
med en världslig klang
för utan dig
är jag som Picasso
utan penslar
och denna dikt
utan ett slut.

Kvinnlig lydnad..

Du får gå med

svansen mellan benen

kasta in handduken

låta henne ta

livet ur dina händer

för du är

ändå inte fri

du är ändå inte som jag

jag vill unna

människor sin lycka

för den lyckan

är en del av mig

så du får

välja ett avstånd

du får välja

en relation

som det knakar i

du får köpa möbler

leta hus och skaffa barn

du får till och med

lyda din kvinna

i varje ögonblick

som en abdikerad slav

jag ger dig det

du får det av mig

för det är inte mig

du går miste om

det är dig själv.

Berusningen..

På MAVA

och med för mycket självhat

kollade jag

om fönstret gick att öppna

om man kunde hoppa ut

jag såg inte våldet

jag kände inte korruptionen

jag hörde inte Morfar

som grät i sin himmel

ville leda mig ut

det var en lång väg därifrån

en kamp att sträva emot

det handlade

aldrig om tonårsfrustration

jag ville faktiskt dö

ligga kall och frusen i en grav

så det här är din text morfar

du såg författaren

i mig vid sju års ålder

stod bredvid mig i mörkret

du sa:

"det är inte särskilt svårt att leva

det är bara svårt att se sig själv

känna sin egen Baudelaire

så berusa dig som aldrig förr

berusa dig på livet!"

Jag vill ha en man

Jag vill ha en man
Med en Kvinna inuti
En man med storhet
En man med kreativitet
En man med känslor
Jag vill ha en man
Med en Man inuti
En man med drömmar
En man med kraft
En man med lojalitet
Jag vill ha en man
Jag vill ha en man som Du.