Du..

du lär mig
du visar mig solen
du låter mig röra
sommaren i dig

ljuset för oss dit
tanken är fri

jag vandrar..

jag tröstar
mig själv
och jag
finner
en saga
inom mig
som ser
att livet
helt enkelt
blir värdigt
om själen
är fri och
den ler

jag vandrar
den
sällsamma
stigen
somliga
nånstans
tappat bort
men
drömmen
är här
om du
ber den
jag är visst
en sökande
sort

Du måste..

du måste
vakna
från det
som har
tagit dig
till fånge
du måste
vakna
upp till
dina söner
till din fru
du måste
vara allt
för din
mor och
din far
du måste
vakna
och bära
din familj
igen
du måste
älska
du måste
finnas

betrakta...

betrakta
vad som
sker
vad du
möter
välj din
egen stig
i livets
prövningar
välj ditt
sätt att
andas
betrakta
låt det
vara
tyst och
stilla
i det
som gör
dig vis
du är
värd att
leva i
det
rofyllda
i det
sköna
du är
värd att
bära
lyckan i
evighet

I..

i mina
förtrollade
gröna ögon
finns ett
glitter som
väcker
magi

det är
ett sken
som av
stjärnor
det är min
inre port
till månen
till vattnet
som jag
går på
i naturlig
trolldom

jag har
rest mig
från min
avgrund
jag har
valt bort
det som
inte är
mitt

i mina
sökande
gröna ögon
finns ett
element
som hittat
hem

Blott den..

han lovar
oss frid
i melodier
som
sammet
och vin
min man
står tätt
intill
han har
fångat mig
tämjt en
vild
varghona
blott den
som vilar
i nuet
är fri
blott den
som vågar
kärlek
är riktigt
sann
han sjunger
som från
himlen
i verser
med ljus
och barndom
min man
står tätt
intill
på konserten
jag väljer
honom

den gamle..

stjärnorna
är mina
bröder, sade
den gamle
till havet
han dagdrömde
i den kalla
natten
han hade
varit ståtlig
under sina
levnadsdagar
planeterna
är mina
systrar, sade
den gamle
till havet
och gav
pojken en
allvarsam
blick för
att inge
respekt
men kände
intensiv
lycka där
allra längst
in